Källkritisk bakgrund
Redan sedan första halvan av 1900-talet har källkritik varit ett begrepp och ett vetenskapsområde. Det började inom historievetenskapen, men begreppet källkritik kom att sprida sig till andra ämnen. Idag är det främst inom svenska, svenska som andraspråk och SO som vi ser att källkritiken dyker upp i kursplanerna, men enligt Lgr22 ska skolan arbeta med ett kritiskt förhållningssätt i flera ämnen. Det här är ett område där skolbiblioteken borde ha en viktig roll i arbetet, men i och med att många skolor väljer bort skolbibliotek med utbildad personal står lärarna ofta ensamma med att gissa och tolka begreppen.
2017 införlivades kravet på digital kompetens i Lgr11. Den nya formuleringen fastslog att eleverna ska få lära sig ”ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden”. Även kursplanerna i flera ämnen fick förtydliganden med krav på att eleverna ska utveckla kompetens att röra sig på digitala arenor. Kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk innehåller formuleringen om ”Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt”. De här sakerna tillsammans lade grunden till det vi talar om som “digital källkritik”.
Källkritik inom olika forskningsfält
Här råder det uppenbarligen en ganska stor förvirring och osäkerhet kring vad det ska handla om. När jag läser texter från forskare inom dels utbildningsvetenskap och dels biblioteks- och informationsvetenskap kan man se att det utkristalliseras två olika linjer för hur man väljer att arbeta med det. Inom skolans värld är det vanligare att begreppet digital källkritik fokuserar på vad det är som ska analyseras, men att metoderna för hur man gör det är samma som alltid. Eleverna får då arbeta med att undersöka hemsidor och Facebookinlägg enligt de traditionella begreppen om äkthet, närhet, tendens och beroende. Undervisningen kan gå till så att eleven får länkar till olika sidor som ska granskas och frågor som ska besvaras. Vem har skapat hemsidan? Kan vi se om de har en tendens att föra fram fakta från det ena eller andra hållet? Hur gammal är informationen på sidan? Är sidan överhuvudtaget äkta / kommer den från den utgivare som påstås?
Inom biblioteksfältet kan man se en annan linje inom är mer fokuserad på filterbubblor, informationssökning och informationsflöden. Här handlar ämnet av tradition mer om att förstå varför vissa fakta är så lättillgängliga och vem eller vad det är som styr vad vi får ta del av och inte.
Att det finns en viss uppdelning i hur det kritiska förhållningssättet definieras skulle kunna hänga samman med att biblioteken traditionellt har undervisat i källkritik och informationssökning parallellt och att det är inslag av hur informationssökningsprocessen ser ut som därför färgat hur man ser på det kritiskt värderande arbetet. I ”Nationell biblioteksstrategi” formuleras bibliotekens uppdrag som att biblioteken ”ska ge kunskap om källkritik och informationssökning liksom algoritmer och filterbubblor som riskerar att bidra till en fragmentisering av det offentliga samtalet och leda till en minskad tilltro till grundläggande fakta”.
I den här formuleringen kan man uttyda att bibliotekens roll delvis ska vara ett annat än att undersöka källor i sig. Tyvärr har de båda synsätten inom källkritik aldrig riktigt jämförts. Forskare från biblioteks- och informationsvetenskap läser sällan pedagogikforskarnas texter och vise versa. I och med det uppstår en falsk förståelse för varandra där vi tror att vi menar samma sak med begreppen trots att vi inte alltid gör det. De båda forskningsgrenarna har mycket genomensamt och ställer till stor del samma frågor, men de hänvisar sällan till varandra. En sökning på till exempel pedagogikforskaren Thomas Nygren i ”Web of Science” citeringsindex visar att han endast citeras i pedagogiska eller ämnesspecifika tidskrifter i historieämnet, medan biblioteksforskaren Carol Kuhlthau endast citeras i tidskrifter som handlar om biblioteks- och informationsvetenskap.
Hur källkritiken kan fungera i skolan
Det rådande forskningsläget kan sammanfattas med att det börjar växa fram en medvetenhet om vikten av att eleverna får undervisning i digital källkritik, men att det fattas modeller och arbetssätt för hur denna ska genomföras. Det finns också en uppdelning i vad som innefattas i den digitala källkritiken då flera forskare pekar på den tekniska delen i form av sökalgoritmer och att eleverna ska få en djupare förståelse för hur internet och sökmotorer fungerar, medan andra fokuserar mer på de multimodala uttryckssätten i det digitala arbetet. Det finns naturligtvis ingen motsättning mellan dessa perspektiv och eleverna behöver känna till båda dessa typer av kritiska förhållningssätt. Den spretande bilden av vad ett kritiskt förhållningssätt innebär leder till begreppsförvirring och den bidrar troligtvis till att lärarna känner att de behöver kompetensutveckling för att arbeta med detta på ett bra sätt med eleverna.
Den viktigaste faktorn för att få ihop dessa två skilda bilder av vad ämnet ska innehålla borde vara att få ett bättre samarbete mellan lärare och skolbibliotek och en förståelse för att vi kan olika saker. Genom att definiera begrepp och konkretisera uppdrag och läroplaner kan vi skapa en arbetsmodell för eleverna för att de ska utveckla sin kritiska förmåga på flera olika sätt. Det viktiga är att få en förståelse för att ingen kan allt och att vi behöver varandra.