Installera en bullshit-detektor

Även om hela skolan ska arbeta för att eleverna ska bli kritiskt tänkande är det främst inom svenskan, svenska som andraspråk och SO som källkritiken tydligt ingår i kursplanen. Min erfarenhet bland lärare är att källkritiken är ett ämne man antingen hatar eller älskar. Själv tillhör jag lärarna som älskar det och jag tänkte skriva lite om mina bästa tips på exempel på källkritik.

Källkritik i praktiken

De olika exempel på källkritik jag skriver om här har jag samlat och utvecklat under flera år och de handlar om både historia och svenska eller sva. Ofta får man allra bäst resultat om man samarbetar över ämnesgränserna, men det är så klart inte nödvändigt.

De exempel jag skriver om här är tänkta att utveckla både det kritiska tänkandet kring information av alla de slag som kommer i ens väg, men även att kunna ta ansvar för hur man själv kan uttrycka sig, både vad som är lämpligt och vad som är lagligt. I och med att det ofta är på sociala medier eleverna uttrycker sig mest blir ämnet relevant för deras vardag och det brukar vara lätt att få igång diskussioner. Det här exemplet på hur man kan arbeta med källkritik i praktiken kommer från ett helt underbart TED-talk av läraren Roberto Guzman.

Fokusera på innehåll för ett kritiskt tänkande

En av de mest inspirerande TED talks jag har sett inom utbildning är föredraget “Teaching English without teaching English” med Roberto Guzman. Första gången jag såg det blev jag helt lyrisk och sprang och hämtade penna och papper för att inte missa någonting. I föredraget talar han om språkutveckling i allmänhet, men första delen av det handlar om att installera en “bullshit-detektor”. Det är ett underbart inspirerande föredrag och även om det är otextat är det ganska lätt att hänga med.

Lägg till en bullshit-detektor steg-för-steg

1 – Hur beskrivs orsak-verkan?

Det första man behöver prata om när man ska installera en bullshit-detektor i elevernas hjärnor är att eleverna får börja resonera kring hur olika texter eller talare resonerar kring orsak-verkan. Ofta vill personer som argumenterar för en sak att alla som läser eller yssnar på dem ska tro att alla problem i världen beror på en viss sak och att man genom att problem av olika slag kommer att lösas om man bara börjar resonera som dem. Det är också vanligt att personer påstår att det de föreslår kommer att få fantastiska följder. Här är det viktigt att eleverna lär sig känna igen och resonera kring vad som är en rimlig orsak-verkan. Det här kan man prata om både vid argumenterande texter som insändare till faktatexter. En insändare kan till exempel innehålla en mening i stil med “om skoldagarna vore kortare skulle alla bli lyckligare”. Här ska bullshit-detektorn gå igång och eleverna ska fråga sig om kortare skoldagar verkligen orsakar en massa lycka till alla. Först behöver man uppmärksamma att författaren ju faktiskt hävdar att det här sambandet finns, sedan kommer den berömda “källa på det”.

2 – Förekommer personangrepp?

Steg två i installationen av en Bullshit-detektor handlar om att lära sig känna igen “argument” som går under kategorin vi kallar ad hominem. Det är otroligt vanligt att den som börjar få slut på argument börjar ge sig på sin motståndare som person, något som naturligtvis är rent bullshit. En elev som vill att cafeterian ska sälja kanelbullar kan få höra att “du är så ung och det här kan jag faktiskt bättre än du”. Detta är ett svar som överhuvudtaget inte berör kanelbullarna, utan bara syftar till att trycka ner den som sa det. Bullshit, bullshit, bullshit. . .

3 – Idéer har inga rättigheter

Genom att eleverna blir bättre på att finslipa sina egna argument samtidigt som de snabbare känner igen fel hos andra utvecklar de sin kritiska förmåga på ett konstruktivt sätt. Det är viktigt att eleverna förstår att idéer alltid får ifrågasättas, men inte personer i sig. En idé kan inte bli kränkt och den har inga rättigheter. Så länge du angriper andras idéer med kritiska frågor kan du inte göra fel. Du måste också vara bredd på att det du säger kan bli ifrågasatt, men inte du som person. Genom att ställa kritiska frågor utvecklas förmågan att tänka och ifrågasätta. Roberto Guzman berättar hur han förklarar det för sina elever med orden “Min undervisning handlar inte om att ni ska få alla svar, utan att ni ska kunna alla frågorna”. Totalt sett ger hans metoder kring källkritik bra verktyg för att arbeta mer med innehåll än med form när det gäller olika typer av samtal och texter. Robero Guzman har verkligen gett mig inspiration för att kasta bort alla mallar och strukturer och fokusera på innehåll. Vad vill du förmedla och hur kan du vara kritisk mot andra på ett bra sätt.

Annons:

Liknande läsning

En bild av två händer på ett tangentbord och en skärm där man ser en enkät i Google Formulär.

Skapa en enkät i Google

Google Forumulär är ett utmärkt sätt att snabbt skapa enkäter och utvärderingar. Det går snabbt och lätt att skicka dem och man ser svaren direkt i realtid. Här är en snabbguide till hur man skapar enkäter i Google Forms.