Tänk dig att du skulle utsättas för ett väl genomtänkt och ytterst sofistikerat bedrägeriförsök som du nästan gick på. Hur skulle du reagera? Om du är som de allra flesta skulle du bli arg, kränkt och hämndlysten. Du skulle förmodligen kontakta polisen och varna alla du känner. Det är precis den här reaktionen nätfiskarna inte vill att du ska ha. De vill att alla som är starka och som kan anmäla till polisen, varna andra och kämpa ska göra precis så som jag gjorde tidigare, nämligen att himla med ögonen och slänga mejlet i papperskorgen utan att reagera närmare. De som blir kvar nu är de som inte ser igenom de osannolika historierna och det undermåliga språket. Den här gruppen är också mycket lättare att stjäla från eftersom de även har svårt att anmäla bedrägeriet och slåss för sin rätt. Det blir med andra ord som att ta godis från ett barn. Den här gruppen av befolkningen är inte stor, men de finns och de har oftast bankkonton som alla andra. Gissningvis fungerar inte strategin lika väl i Sverige som i Seth Godins hemland USA i och med att Sverige har ett bra system för att hjälpa personer som har svårt att hantera vardagen. Ofta finns personal, goda män och liknande som kan träda in och hjälpa till om något händer eller är på väg att hända. Det faktum att det måste vara svårare att genomföra de här bedrägerierna här betyder dock inte att det inte går. Svagare grupper finns även här och vi behöver hjälpas åt att skydda dem.

Många gånger är det inte ens kortuppgifter bedragarn ber om utan de siktar istället på lösenord för att ta sig in på sociala medier och där kunna utge sig för att vara den bedragna personen och lura dens vänner genom att vilja låna pengar och liknande. När detta sedan hänt har offret svårt att varna sina vänner eller hävda sig även om de får veta vad som hänt.