Att läsa noveller
Jag vill alltid lägga in mycket läsning i alla mina arbetsområden på sva. Först och främst är läsning utvecklande i sig, men ett annat plus är att så gott som alla mina elever är bättre på att läsa än att själva producera och då är det viktigt att de får chanser att visa det.
Jag läser gärna korta noveller när som helst under året, men som samlat arbetsområde ligger det i årskurs 8. Eftersom jag alltid jobbar till 90% med innehåll och bara 10% med form och struktur använder jag inga mallar för hur texten ska se ut när den är färdig. Istället får eleverna läsa olika noveller och främst fundera över tre saker.
- Berättarperspektiv
- Beskrivningar / gestaltningar
- Handling / parallellhandling
- Litteraturhistoria med frågor som ”när skrevs den” och ”varför skrevs den”
Berättarperspektiv är spännande saker att prata om. Det finns också några likheter med att arbeta med källkritik (även om det inte alls är samma sak). Just frågan om ”vem är det som berättar den här historien” är värd att tänka ett varv på. Jag önskar att jag hade bra noveller att ha som exempel på alla de olika perspektiven, men tyvärr är det svårt att hitta riktigt bra noveller för sva och då har jag drygat ut med utdrag från böcker de känner igen. Jag brukar använda:
- Den osynliga flickan, Deborah Ellis - Tredje person, men helt Parvanas perspektiv. Vi får bara veta vad Parvana tänker och känner, de andra karaktärerna gestaltas bara så som Parvana ser dem.
- Bröderna Lejonhjärta, Astris Lindgren – första person i och med att Karl är ”jag” i boken.
- Att döda ett barn, Stig Dagerman – Allvetande berättare med tredje person. Dessutom finns en parallellhandling som man kan prata om.
- Den avgörande detaljen, Isaac Asimov (ingår i ”Landsflykt i helvetet”) – Lite svår men ändå spännande novell om hur tekniken ska komma att utvecklas. Jag brukar prata om Google Assistenten / Siri och om hur tekniken idag börjar bli så avancerad att man inte alltid vet om man kommunicerar med en människa eller en dator.
- Förföljaren, Karin Boyle – Tredje person, kvinnans perspektiv.
När vi har läst, undersökt struktur, berättarperspektiv och pratat om vilka noveller vi tyckte var bra eller sämre och varför arbetar vi vidare med att beskriva och gestalta. Jag tycker om Pia Lerigons text om gestaltningar, den är även lagom lätt för att eleverna ska kunna arbeta med den själva.
Jag hittade fina kort på Lektionsbanken som jag har använt för att arbeta med beskrivningar. Det är en rolig övning eftersom den är lite mer fri och kreativ än när man bara sitter och ska skriva själv. Du hittar korten här.
Kom igång med skrivandet
När eleverna har läst och analyserat får de börja med en mind-map till en egen novell där de viktigaste frågorna är ”vad vill jag förmedla” och ”vilka ord passar bra”. De får fylla i sin mindmap och lägga på ord som kan passa för miljöer och beskrivningar de vill använda, men det får inte finnas några hela meningar på pappret. Bara enstaka ord, annars skriver de ofta glatt hela texten på pappret och tar det med sig och då blir det inte riktigt rätt.
Jag använder aldrig mallar med struktur för olika texter. Flera kollegor har mallar för inledning, mitten, vändpunkt och avslut, men jag känner att det blir bättre när elevernas mindmap har fält som ”personer”, ”vassa ord att använda”, ”titel” och ”vändpunkt”. Är novellen väl förberedd i elevernas huvuden brukar det gå bra att skriva ner den som ett prov under lektionstid. Till momentet hör också ett läsaprov där eleverna får läsa en novell och svara på frågor om innehållet, budskap, berättarröst och beskrivningar.
Den som vill ha mina dokument för området hittar dem här:
https://drive.google.com/drive/folders/1VZpLffdUgH4iG76yDICB5JYO8T8WrZcV?usp=sharing
