Centralt innehåll 7-9 (Lgr22)
– Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
– Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter
Vikten av att skriva på riktigt!
Kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk går mer och mer mot att eleverna inte bara ska kunna formulera sig, utan att de också ska kunna uttrycka sig multimodalt med bild, text och snygg layout. Under 1900-talet blev man i första hand läst om man uttryckte sig väl och skrev bra, idag ställer de flesta, kanske omedvetet, även estetiska krav på en text för att vi ska tycka att den ser läsvärd ut.
Det är det här som uttrycket “multimodalitet” tar fasta på “Multi” betyder “många” och “modalitet” kommer från latinets “modus” som betyder “sätt”. Det handlar alltså om att presentera sina tankar på flera olika sätt samtidigt. Det här är inte bara ett mode-ord eller en fluga. Multimodalitet innebär verkligen att arbetet i klassrummet känns mer relevant och att det man skapar blir värt att visa upp för andra på riktigt. Det är sällan så lätt att förmå eleverna att göra sina läxor som när man arbetar med något som verkligen blir snyggt!
Nedan visas två uppslag ur en sagobok som jag arbetade med förra året med årskurs 7. De fick skriva sagorna och rita bilderna och sedan hjälptes vi åt med att sätta in dem i en snygg bok.
Det finns en uppsjö av digitala verktyg att använda för att låta eleverna uttrycka sig multimodalt. Jag tycker att BookCreator var ett av de bättre i och med att den färdiga boken blir riktigt snygg och den är lätt att dela med andra. Tyvärr krävs ett betalabonnemang för att flera ska kunna skriva i samma bok samtidigt, men eleverna kan skapa var sin bok eller så kan läraren klistra in elevernas texter i boken efter att de skrivit dem klart och valt passande bilder. Väljer man att varje elev har sin bok kan deras olika texter läggas in under året tills de skapat en bok som heter “årskurs 8” eller liknande. Vill man ha varje tema i en egen bok kan man istället skapa en bok vid namn “Sagor 7a” eller liknande och sedan ha flera olika böcker i skolans bibliotek.
Det finns många olika färdiga bokmallar att välja mellan, vilket gör det enkelt att komma igång. Man kan skapa böcker med mer traditionellt utseende eller välja att skapa serietidningar med färdiga rutor. De traditionella böckerna kan vara stående, liggande eller fyrkantiga. Väljer man istället att skapa en serietidning finns färdiga pratbubblor och bilder att lägga in för att berätta en historia. Det här passar speciellt bra för elever som ännu inte har så många ord att skriva med, som till exempel i svenska som andraspråk, eller elever i lågstadiet som ännu är i början av sin skrivutveckling.
En av de mallar jag gillade bäst var den för att skapa fantasyböcker. De blir snygga och får den rätta känslan. Bilderna ovan är två exempel på sidor i mallen. Det går att byta bilderna om man vill, eller kopiera dem och ha samma tema på flera olika sidor, men med olika bilder. Typsnittet på texten förstärker känslan på ett riktigt snyggt sätt!
När man vill skapa en bok efter en mall går man först uppe till höger och väljer ”ny bok” och sedan klickar man på fältet ”mallar”. Sedan går det snabbt att välja en grundstruktur för hur den färdiga boken ska se ut. Självklart går det att ändra i den som man vill, men en mall ger en bra känsla av att ha kommit igång.
Mina elever brukar arbeta med nyhetsartiklar i årskurs 8 och dessa kan man sätta ihop ett en traditionell nyhetstidning eller ett lite mer fashionabelt magazine. Eleverna får först arbeta med att skriva en nyhetsartikel enligt konstens alla regler och välja eller fota passande bilder. Efter det lägger man in texterna i den färdiga mallen. När tidningen är färdig, kanske med nyheter från skolan, skickar man ut dem till alla som ska få läsa. Kanske kan en annan klass använda den som en övning i källkritik genom att gissa vilka av kompisarnas nyheter som var äkta och vilka de bara hittat på?
Det lättaste sättet att ha koll på alla elevernas böcker är att skapa ett bibliotek som du som lärare använder och sedan bjuda in eleverna till det. Du kan välja i inställningarna om eleverna ska få se varandras böcker eller inte. Allt eftersom böckerna skapas börjar biblioteket att fyllas på med böcker med olika teman och innehåll. Tyvärr får man bara ha ett bibliotek i gratisversionen av BookCreator, men även om det kan bli lite fullt är det roligt om alla får se vad de andra eleverna har skapat. I och med att det fylls på år för år kommer också nästa års elever att se vad kompisarna gjorde förra året. De andra elevernas texter fungerar på det sättet som exempeltexter på hur man kan skriva inom olika genre.
Det bästa med att ha gamla elevtexter som exempeltexter är att de inte är perfekta. Att bara visa perfekta texter från någon tidning ger lätt en hopplös känsla, men i kompisarnas texter kan det finnas både småmissar och enstaka stavfel, vilket gör att det känns som att det går att göra det lika bra som dem.
När man vill publicera en bok så att andra som är utanför skolan kan se dem går man till det bibliotek boken ligger i och trycker på boken som ska publiceras. Sedan väljer trycker man på den lilla cirkeln under boken och väljer ”publicera”. I och med det skapas en länk som man kan melja till föräldrarna eller lägga i Google Classroom. Den som ska titta på boken ser den som en blädderbar bok på skärmen där man drar i de olika sidorna för att bläddra. Det ser riktigt proffsigt ut!
