Vad innebär GDPR för lärare?
Det här med GDPR handlar om personuppgifter och hur de får lagras och användas. All information som kan kopplas till en person är personuppgifter. Det kan vara namn, bilder, personnummer eller liknande. De här uppgifterna måste man ha koll på. I och med att GDPR träder i kraft kan vem som helst när som helst kräva att få veta vilka register som finns, och då gäller det att vara beredd och kunna svara på det. Det kan vara en elev som vill veta vilka uppgifter om eleven som lagras på skolan, men det kan lika gärna vara ett företag som ICA som behöver svara på vilka personuppgifter de lagrar, hur de lagras och inte minst varför.
Viktiga exempel om GDPR för lärare
I GDPR skiljer man på vanliga personuppgifter och känsliga personuppgifter. De känsliga personuppgifterna är uppgifter om sjukdom, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och liknande. De här gör man bäst i att inte lagra alls som lärare, det blir bara krångligt! En viktig praktisk konsekvens för lärare är att man inte kan skriva i något som helst papper om en elev är frånvarande på grund av sjukdom, man får nöja sig med att skriva “frånvaro” kort och gott. Annars blir det så bökigt med det juridiska. En annan slamkrypare som lärare kan behöva se upp med är matlistor. En matlista kan indirekt innehålla uppgifter om sjukdom eller religiös tillhörighet och de får därför inte lagras hur som helst. Står det att Kalle inte ska ha gluten eller att Pelle inte äter fläsk kan man räkna ut att Kalle är glutenallergiker och Pelle är jude eller muslim. I och med att det går att räkna ut det genom de uppgifter som finns på matlistan är det med andra ord inte tillåtet att förvara den hur som helst.
Hur gör jag då om jag prompt vill ha en matlistan utan att bryta mot lagen? Det bästa är att ta kontakt med kommunens eller huvudmannens GDPR-ansvarig. All kommuner ska ha en person som är tillsatt för att ta hand om GDPR-ärenden och den personen vet garanterat var du kan lägga din lista. Grejen med GDPR är egenligen inte så mycket vad man får och inte får göra, i alla fall inte mer än vad gamla PUL var, det handlar mer om att en kommun måste ha system och register för GDPR och ha koll på vilka uppgifter som finns, var och varför. Säger GDPR-ansvarig att du kan ha din lista på en viss plats så är det så i den kommunen och då kan man tryggt lita på det oavsett vad kellegan i kommunen bredvid säger. Alla register som finns i elektronisk form måste kunna redovisas. Det kan vara en resultatförteckning i Excel, en elevlista på Plickers eller en PowerPoint med gruppindelningar. Det är ingen fara att man har de här uppgifterna, men man måste tala om det.
När det gäller uppgifter på papper gäller regeln att de bara behöver kunna redovisas om de “innehåller mer än en sökingång“. En sökingång är här bara ett krångligare och mer byråkratiskt sätt att skriva “personuppgift”. Har du bara elevens namn på pappret behöver du alltså inte redovisa det, men finns både namn och personnummer måste du skriva upp den i förteckningen. Namn räknas här som en sökingång även om det är både för- och efternamn.
Tänk på hur gamla personuppgifterna är
En sak till som är viktigt är att det inte är tillåtet att lagra personuppgifter längre än nödvändigt. Det är alltså totalstopp för gamla pappersbuntar med resultatlistor som är gömda längst in i lådan. Du som lagrar uppgifterna har en skyldighet att ta bort dem när de inte längre behövs.
När man nu har suttit som lärare och gjort en lista över sina register skickar man iväg den till rektor och tänker inte mer på det. GDPR handlar som sagt inte så mycket om vad man får och inte får, utan om skyldigheten att redovisa.
Den som vill fördjupa sig i ämnet kan läsa den här utmärkta sammanfattningen från SKL.
Klicka här för att komma till den utmärkta sammanfattningen!
