Arbetsområde: Utredande text
När jag slog upp kapitlet om utredande text i elevrnas lärobok kände jag att det här arbetsområdet kan göras på ett bättre sätt. När jag läste på bibliotekarieutbildningen var Carol Kulthau en av de främsta husgudarna. Hennes böcker om guided inquary var oerhört populära och hon har fortsatt att skriva om och utveckla modellen genom åren.
Guided inquary föddes ur problemet med att så många elever och studenter inte får in sina arbeten i olika ämnen i tid. Många lämnar in försent eller inte alls och Carol Kulthaus forskning startade med frågan om varför så många inte blir klara. Det hon fann var att den i särklass främsta anledningen til att arbeten blir försenade eller oavslutade är att eleven inte har hittat bra information och källor för att besvara sin ursprungliga fråga. Detta leder till ett letande och granskande och en känsla av hopplöshet. Det var för att komma tillrätta med det här problemet som hon utvecklade guided inquary och det är ett arbetssätt som passar hand i handske med kusplanen i svenska och svenska som andraspråk, men ockås med arbetsområdet kring utredande text.
Centralt innehåll 7-9 (Lgr22)
-Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag.
– Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
– Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Det vanligaste felet som lärare gör när elever ska skriva ett specialarbete eller en utredande text är att man begär att eleverna ska börja med att formulera en fråga och då helst en fråga som är så smal som möjligt. I och med det har läraren redan från början gett sina elever sämsta möjliga förutsättningar för att lyckas med sitt arbete. Nästan överallt från grundskola till universitet är tyvärr det här arbetssättet med att först välja en frågeställning mycket djupt rotat, men det är dags att ändra på det. En anledning till att Carol Kultahau och guided inquary inte är mer känt bland lärare trots att hennes arbetssätt lyfter resutaten så kraftigt är att hon är verksam inom biblioteks- och informationsvetenskap och sällan citeras inom foskning inom utbildningsvetenskap.
Det vanligaste sättet att arbeta är därför fortfarande att läraren säger att eleven ska formulera en frågeställning och när eleven svarar med en för bred fråga ber läraren att eleven ska smalna av sitt ämne med motiveringen att det “inte ska bli för brett och du ska hinna med”. Problemet med detta var just det som Kutahua uppmärksammade redan i början på 2000-talet, nämligen att eleven inte hittar (bra) källor eller att källorna inte rikigt svarar på frågan de hittade på i början och det hela slutar med att hela elevens utredande text känns lite svävande och att den röda tråden fattas. Det tredje problemet som kan uppstå är att de källor eleven hittade visserligen besvarar frågeställningen, men att de är så pass gamla att de inte är 100% relevanta och hela arbetet blir lite omodernt.
Vänta med att välja frågeställning!
Det är bättre med att börja med att välja ett mycket brett ämne, till exempel “1700-talet” om det gäller historia. Sedan får eleven gå till biblioteket och söka på Google eller Google Scholar (beroende på vilken nivå källorna ska ha) och göra sökningar på det breda ämnet. Bara utifrån träfflistan kan de då välja bland artiklar som publicerats de senaste åren och se tillsammans med lärare / bibliotekarie vad de tycker verkar intressant. En sökning på det ämnet i juni 2022 visar flera nyskrivna artiklar inom kvinnohistoria, konsthistoria och ekonomisk historia.
Eleven får nu välja vilka källor de vill läsa. Valet ska helst motiveras med ett källkritiskt perspektiv, men självklart kan eleven också välja att motivera sina källor med att de till exempel fanns tillgängliga online eller artikeln inte var så lång. Den typen av överväganden är också viktiga att göra och de kan också användas som motivering.
När eleven har läst sin texter är det dags att skriva referat av dem enligt konstens alla regler. Det ska finnas källhänvisningar och referatmarkörer, Binogi har en bra film om det som jag brukar dela med eleverna. När referaten är skrivna är det dags att skriva en inledning och först nu får eleven fundera ut en lämplig frågeställning som passar till texterna. Det är ett steg so eleverna kan uppfatta som långt svårare än man kan tro. Det ska vara en fråga som texterna var och en för sig eller tillsammans ger svar på. När frågan och inledningen är skriven får eleverna skriva sista delen av texten, den delen där frågan besvaras utifrån materialet utan åsikter eller värdeladdade ord. När den delen är klar är det dags att lämna in texten som inte har blivit försenad för att eleven inte hittade material. Dessutom kommer deras texter att vara baserade på den senaste forskningen i ämnet och det kommer att finnas en röd tråd där frågeställning och forskning hänger ihop. Det blir kort sagt kanon!
