En Momo-utmaning är en fara på nätet
Oavsett om utmaningarna heter just Momo eller inte är det helt klart att barn och ungdomar luras in i interaktioner, kedjebrev och kontakter de inte kan hantera och vuxenvärlden har en viktig uppgift i att guida och leda ungdomarna när de börjar använda digitala verktyg på egen hand.
Nedanstående text är tänkt som en berättelse för ungdomar som inte alltid ser farorna på nätet.
Att ge sig ut på internet och att få den där första egna mobilen är på många sätt lite magiskt. Plötsligt öppnas en ny värld, nästan som när stenarna flyttas bakom den läckande kitteln och som avslöjar en helt ny värld. Man lär sig att släcka och tända ljuset, inte genom att säga ”nox”, men ett ”Hej Google, Tänd lampan!” får rummet att lysa upp om din trollst. . . telefon bara är inom hörhåll.
Precis som i Harry Potters magiska värld finns även faror som hotar. Ibland träffar man på appar eller konton som verkar lite väl smarta. De är väldigt svåra att urskilja bland alla smarta, roliga och fantastiska appar och funktioner en smart enhet har, men man kan känna igen dem. De som är för smarta verkar nästan kommunicera med dig personligen. De vill veta en hel del om dig. Tänk på dagboken som Ginny skrev i i Hemligheternas kammare. Den betedde sig annorlunda än de andra magiska sakerna på Hogwarts. Bland allt det magiska Harry Potter och de andra kom i kontakt med stack dagboken ut för att den verkade ha egna känslor, den verkade vilja bli vän med dem.
De farliga apparna och kontona på nätet är väldigt lika dagboken i Harry Potter och de går därför att känna igen. De ger inte bara halvt komiska svar på det du säger, ofta ställer de frågor eller vill ha information från dig. Det kan vara bilder eller att du berättar saker. Det kan handla om ett konto på sociala medier eller en app du hittat eller en sida på internet, men de har det gemensamt att de vill bli personliga.
De farliga apparna och kontona på nätet är väldigt lika dagboken i Harry Potter och de går därför att känna igen. De ger inte bara halvt komiska svar på det du säger, ofta ställer de frågor eller vill ha information från dig. Det kan vara bilder eller att du berättar saker. Det kan handla om ett konto på sociala medier eller en app du hittat eller en sida på internet, men de har det gemensamt att de vill bli personliga.
De här kontona beter sig inte så här för att de består av smart teknik. De beter sig så därför att de, precis som dagboken Ginny Weasley hittade, styrs av en människa som sitter någonstans i andra änden. Det kan börja enkelt så att man ska tro att man träffat en ny vän. Det kommer frågor om vad du heter och vad du har för intressen. Om man precis som Ginny är ensam och saknar någon att prata med kan det kännas skönt att ha hittat någon som lyssnar. Tyvärr stannar det inte alltid vid småprat. Appen kanske ber dig om en liten tjänst och eftersom man gör vänner tjänster ibland går man med på det. Snart blir det värre och precis som Ginny Weasley kan man till slut tappa kontrollen och tvingas göra saker man absolut inte vill. I verkliga livet handlar det inte om att du förlorar förmågan att tänka som Ginny gjorde, men det kan komma hot och utpressningar som gör att man inte vågar annat än att lyda. Först i sista steget får man veta vem det egentligen var man hade kontakt med och då kan det vara för sent. Det låter otäckt och det är otäckt, men det finns sätt att skydda sig så att man inte behöver vara rädd!
En digital app (eller en magisk pryl!) kan aldrig föra en konversation med dig! Den kan aldrig förstå vad du säger eller komma med bra svar. Om den gör det finns en person där bakom och om du inte vet exakt vem det är ska du direkt stänga appen och ta bort den. Det är oftast okej att prata i chattar i spel du spelar, men då bara om spelet och aldrig, aldrig om dig själv. Du vet inte var informationen landar eller vem du egentligen pratar med. Allt som kan svara dig är människor, och alla är inte snälla. Det kan vara personer som säger att de är barn, fast de egentligen är vuxna eller appar som du tror är smart teknik, fast de egentligen styrs av en människa.
Jag vill avsluta med samma råd som Dumbledore gav Harry Potter när historien med hemligheternas kammare uppdagades:
”Lita aldrig på ett föremål som verkar kunna tänka på egen hand om du inte vet exakt vilket medvetande det är som ligger bakom det”
Albus Dubledore
Hogwarts
Det är ett gott råd och om du bara följer det kommer din resa genom den digitala och magiska världen bli så mycket bättre!